I början av december blev det offentliggjort att ett kommunalråd i Huddinge, med ansvar för barn och ungdomsfrågor hade dömts till dagsböter för brott mot sexköpslagen. Man kan beklaga eller fördöma hans beteende men det verkliga obehagliga tycker jag var hans svar till journalisten i tidningen Metro:
"Jag fick kontakt med den man som kom hem med en tjej mitt på dagen. Jag betalade 1500 för henne."
Kommunalrådet har länge varit aktiv i en kyrka, t o m under 22 år arbetat som chef i en kyrklig organisation. Han har gång på gång hört kristendomens centrala tanke om det okränkbara människovärdet, och ändå kunde han uttrycka sig att han köpte en människa, "Jag betalade 1500 för henne".
Många har blivit upprörda över händelsen och i den tidning som ges ut av det fackförbund som jag tillhör kommenterades händelsen på ledarsidan. Kommunalrådet nämns där vid namn och visas på bild med ett stort rött kryss över ansiktet. Inte nog med det.
Chefredaktören ställer frågan hur en person med en sådan människosyn överhuvudtaget kan få bli politiker. Chefredaktören är så upprörd att han kallar kommunalrådet för ett "rötägg och svin". Inte att kommunalrådet har betett sig som ett svin, utan att han är ett svin.
Det är också ett sätt att frånta en människa sitt rätta värde. Av en gris kan man inte förvänta sig ett moraliskt ansvar, däremot kan man göra det av en människa och då även av ett kommunalråd som betett sig illa.
Vi har all rätt att vara upprörda, visa vår vrede för vreden är en god kraft. "I bruk för rätt och sanning är vreden stark och god", som vi hörde sjungas. Men förutsättningen för den goda vreden är att vi tilltalar varandra som människor,
där varje människa är ansvarig för sitt liv och sina handlingar.
I dagens evangelietext från Markus evangelium möter vi en Jesus som är vred när han stöter på kommersen vid Jerusalems tempel. Motsvarande text i Johannesevangeliet berättar att Jesus gjorde en piska av repstumpar
och drev ut alla människor från templet inklusive får och oxar. Johannesevangeliet författare har ibland en förmåga att överdriva i sin strävan att vara tydlig, och jag känner mer förtroende för Markusevangeliets beskrivning av händelsen. Där tycker jag det handlar mer om att Jesus vill markera än att han vill slåss. Han föser visserligen ut folk, välter bord och stolar och hindrar nya säljbara produkter för att komma in på tempelgården. Men det står inte att Jesus slår någon eller skriker ut sitt budskap. Det står däremot att han efter sitt utbrott undervisade de människor som fanns i templet. Det är ingen blind vrede det handlar om. Det är en kommunicerande vrede som vill åstadkomma förändring, en vädjan till människors egen förmåga att ta ansvar.
Utdrag av predikan i Immanuelskyrkan, Stockholm den 3 januari 2010 av Göran Gustafson