Allmänt

I listan till höger visas de en verksamheter som vi bedriver i Andreaskyrkan. Varmt välkommen!

I detta avsnitt kan du läsa mer om hur vi ser på socialt arbete i Andreaskyrkan, och vad vi gör. Välj i menyn till vänster för att läsa mer!

På dessa sidor hittar du information om Andreaskyrkan - vår historia, vad vi står för och vad vi vill.

Foto av Rikard Andersson

Andreaskyrkan, Equmeniakyrkan Södermalm - är belägen mitt på Södermalm i Stockholm och är en kristen församling ansluten till Equmeniakyrkan. Församlingen har för närvarande 200 medlemmar. Vi är både unga och äldre.

Andreaskyrkan vill vara en varm, öppen och samhällstillvänd kyrka där alla ska kunna känna sig välkomna och delaktiga. Den främsta mötesplatsen är söndags­gudstjänsten som riktar sig till alla människor, barn likaväl som äldre och troende likaväl som sökare. I gudstjänsten försöker vi uttrycka vår tro genom olika aktuella teman, genom sång och musik eller i en stunds tystnad. Kyrkkaffet efter varje gudstjänst är en möjlighet att samtala och lära känna nya människor.

Församlingen tar tydlig ställning för hbtq-personer.

Vi vill genom vår verksamhet skapa utrymme för ett öppet samtal där både tro och tvivel kan rymmas. Det kan ske i våra samtalsgrupper, i samtalskvällar eller enskilt med pastor i Andreaskyrkan. Andra platser för samtal och gemenskap är vår barnverksamhet eller körverksamhet, samlingar för äldre och i det sociala arbetet.

Välkommen att ta kontakt med någon av kyrkans anställda eller göra ett besök i Andreaskyrkan! För mer information, se vårt kalendarium.

Andreaskyrkan är Equmeniakyrkans näst äldsta kyrka i Stockholm. Byggnaden är från 1877 och har liksom platsen den ligger på en lång och händelserik historia. Mycket har hänt under årens lopp såväl vad gäller byggnadens namn, interiör och exteriör, som församlingens struktur, verksamhet och andliga liv. Här kan du i korta drag läsa om platsens, byggnadens och församlingens historia. 

Kvarteret Pelarbackens historia, år 1200-1400

Platsen där Andreaskyrkan är belägen, Kvarteret Pelarbacken på Katarinaberget, har i sig sin egen förhistoria. Under 1200-talet, och en bit in på 1300-talet, låg här en avrättningsplats. Det var efter att en oskyldig fånge hade avrättats här år 1306 som ett enkelt altare med kors restes på platsen. Detta ersattes under 1400-talet av ett kapell som gavs namnet "Helga kors kapell".

En kyrka börjar byggas, år 1875

Skiss av AndreaskyrkanNär Andreaskyrkan började byggas 1875 var behovet av en frikyrka stort i Stockholm. Den väckelsevåg som gick fram över vårt land under senare delen av 1800-talet berörde också Stockholm. Mycket folk samlades för att lyssna till evangelium och ta del i gudstjänster. På just den plats där Andreaskyrkan nu ligger fanns tidigare en krog med en uteservering. När kyrkan väl hade köpt marken kom uteserveringen istället att användas till friluftsgudstjänster de första åren tills kyrkobyggnaden stod klar. Det sägs att det vid ett tillfälle hade det samlats så mycket folk att predikanten fick klättra upp i ett träd för att hålla sin predikan.

Byggandet pågick i två år med C E Hallström som byggmästare. Arkitekterna bakom kyrkbygget var Axel och Hjalmar Kumlien. När kyrkan stod klar 1877 fick väckelsefolket äntligen sin mötesplats - en mötesplats som kunde samla omkring 1200 personer.

Kyrkan invigs, år 1877

Den 14 oktober 1877 invigdes Andreaskyrkan, dåvarande "Nya Missionshuset". Det var först år 1917 som kyrkan fick sitt nuvarande namn - Andreaskyrkan. Dessförinnan hette den förutom "Nya Missionshuset", "Lutherska Missionshuset", "Bönehuset på Söder" och "Södra Missionshuset".

Efter kyrkans invigning samlades man till gudstjänst och söndagsskola varje söndag. Första året skrevs 300 barn in i söndagsskoleverksamheten, och dessa hade 26 söndagsskollärare. Drygt 10 år senare hade antalet söndagsskoledeltagare ökat till 1050, och lärarantalet till 82. Bland de predikanter man ofta kunde höra i Andreaskyrkan var bland andra P. P. Waldenström, Svenska Missionsförbundets grundare.

Församlingen ansluter sig till SMF, år 1879

J. F. GrufmanTvå år efter invigningen, år 1879, anslöt sig Andreaskyrkan till Svenska Missionsförbundet (SMF). Andreaskyrkan blev därmed SMF´s första, och därmed äldsta kyrka i Stockholm. Året därpå anställdes kyrkans första organist, och en sångkör bildades. Först tolv år efter invigningen heltidsanställde kyrkan sin förste pastor och församlingsföreståndare. Hans namn var J. F. Grufman.

I slutet av 1800-talet förlades SMF´s Missionskola för utbildning av pastorer och missionärer till Andreaskyrkans gårdshus. Missionskolan kom under sina 18 år i Andreaskyrkans lokaler att få en mycket nära relation till församlingen, bland annat på grund av att Andreaskyrkans förste och dåvarande pastor också var lärare på skolan. År 1908 flyttades Missionskolan till Lidingö.

I början på 1900-talet...

var församlingsmedlemsantalet uppe i 1010 medlemmar, det högsta antalet medlemmar Andreaskyrkan någonsin haft. Under samma period anställdes Axel Södersten som organist i församlingen och dirigent för kören. Han kom så att förbli under många år. Södersten som också var kompositör och textförfattare kom att betyda mycket för sång och musiklivet i både Andreaskyrkan och Svenska Missionsförbundet.

Missionerande och socialt utåtriktad verksamhet har alltid varit en viktig del av församlingens verksamhet. Tidigt hade organiserade grupper inom församlingen till uppgift att besöka det stora antalet krogar som då fanns utefter Götgatan. Andra bedrev verksamhet bland prostituerade, tog kontakt med sjömännen i Söderområdets hamnar, eller besökte sjuka och ensamma människor på sjukhus och vårdhem.

Församlingens ungdomsförening kom också att ta en aktiv del i folkbildnings- arbetet genom föredrag och studiecirklar i olika ämnen. En tid hade de ett stort bibliotek i kyrkans lokaler. Församlingen hade då också en juniorförening; föreningen "Friska viljor". "Friska viljor" var en ungdomsrörelse som bildades år 1919 och som kom att betyda mycket för församlingslivet långt in på 1950- och 60-talen.

En genomgripande renovering utförs, år 1924

År 1924 genomfördes en genomgripande renovering av kyrkan. Det blev då en ny färgsättning av kyrkans interiör, och konstnären Gunnar Torhamn målade den fond som numer återfinns i kyrkans andaktsrum.

Andreaskyrkan hade en omfattande söndagsskoleverksamhet. Med tiden växte också ett behov av en kompletterande verksamhet för barn i den övre söndagskolåldern fram. Därför startades år 1933 en verksamhet för pojkar som fick namnet "Andreaspojkarna", och sedan en verksamhet för flickor som fick namnet "Andreasflickorna". Dessa verksamheter utvecklades så småningom till det vi idag kallar SMU-scout.

Sommarverksamhet på Klubbensborg inleds, år 1938

År 1938 påbörjade Andreaskyrkan en sommarverksamhet på Klubbensborg i Mälarhöjden. Denna pågick under många årtionden. Idag är inte aktiviteterna lika många, men varje söndageftermiddag under sommeren hålls musikprogram på Klubbensborg. Andreaskyrkan ansvarar för några av dessa program.

Andreashemmet startas, år 1955

Andreashemmet var ett ålderdomshem som startades av Andreaskyrkan 1955. Hemmet såldes i slutet av 1990-talet då det var dags för en genomgripande renovering som församlingen inte skulle kunna klara av.

Församlingen firar 100-årsjubileum, år 1977

kyrksalenÅr 1971 dags för en ny renovering av kyrkan och en viss modernisering av Andreaskyrkans interiör. De gamla kyrkbänkarna byttes ut mot stolar, och en estrad ordnades i fonden av kyrkan. En ny talarstol placerades närmare gudstjänstbesökarna, och bakre delen av kyrksalen skärmades av till ett kyrktorg. Sommaren 1976 var det fasadens tur att få ett ansiktslyft genom renovering och ommålning. Kyrkan rustades upp inför det stora 100 års jubileumet som firades 1977.

I slutet av 70-talet fick Andreaskyrkan, liksom hela Södermalm, känna av en strukturförändring. Många unga familjer lämnade storstaden och flyttade ut i förorterna. Detta gjorde att medelåldern hos Andreaskyrkans medlemmar höjdes drastiskt eftersom många av dem som var kvar i församlingen, var pensionärer. Många pensionärsverksamheter, som till exempel "Syföreningen" och "Måndagsträffen" växte då fram. även "öppet Hus", en social verksamhet för samhällets utslagna, tillkom då.

Under 1970-talet kom Andreaskyrkan att k-märkas, d.v.s. klassas som kulturhistoriskt värdefull av stadsplanekontoret.

"Kören" firar 100-årsjubileum, år 1980

År 1980 var det dags för nästa 100-årsjubileum. Den här gången var det Andreaskyrkans kör som var jubilar, vilket firades med stor musikfest. Förutom "kören" fanns under många år även musikföreningen, som senare fick namnet "Andreassångarna".

En omfattande ombyggnad påbörjas, år 1986

Eftersom församlingen under 1970- och 1980-talen minskat i medlemsantal hade även behovet av en stor kyrkosal minskat. Idéen om att låta utföra en stor ombyggnad, började så smått gro. Tanken var att kyrkogolvet skulle lyftas upp till läktarnivå och att undervåningen skulle inredas med andaktsrum, församlingssal, kök, kyrktorg, grupprum, expeditioner m.m. Ritningar sattes upp och förslaget penetrerades och diskuterades på diverse sätt. Våren 1986 hölls sedan det historiska församlingsmötet då den omfattande ombyggnaden och renoveringen med majoritet röstades igenom. Under ombyggnaden hölls gudstjänsterna och all övrig verksamhet i gårdshuset, som då tillhörde Andreaskyrkan.

"Nya kyrkan" invigs och 110-årsjubileum firas, år 1987

I september 1987 var renoveringsarbetet klart och det blev ett firande i dubbel bemärkelse. Både invigning av den "nya kyrkan" och 110-årsjubileum. Arkitekt, respektive projektledare för ombyggnaden var Bo Sahlin och Gunnar Emtén.

1990-talet medförde...

kyrkan framsida uteen ökad tillströmning av framförallt yngre människor till Andreaskyrkan. En bidragande faktor var ungdomsverksamheten "Café Andreas". En annan drivande kraft var den då nybildade ungdomskören "Söderblandning". "Söderblandning" hade några aktiva och intensiva år som förutom körsång i vår egen kyrka innebar bl.a. ett antal körresor, en musikal vid namn "Livet en sommar", samt ett par inspelningar i studio (medverkan på Cd-skivorna Körgospel -92 och Körgospel -93, samt en egen kassett).

Under 90-talets senare del slogs sedan "Söderblandning" ihop med "kören", och bildade en ny kör - nämligen Con Spirito.

I början av 90-talet fanns det också en scoutkår i Andreaskyrkan som bland annat åkte på riksscoutlägret MötMä 1992. Scoutkåren lades ned i mitten på 90-talet då det inte längre fanns några scouter kvar. Ledarna utvecklade under 90-talets andra hälft spelet "Jeriko" som lanserades på nästa riksscoutläger 1999 Trerixöset. Spelet blev en stor succé har spreds under hela 00-talet vidare till de andra scoutförbund i Sverige genom de nationella jamboreerna "Scout 2001" och "Jiingijamborii" 2007. Idag, 20 år senare, spelas det över hela Sverige och även på Andreaskyrkans församlingshelger.

Andreaskyrkan idag...

Andreaskyrkan är idag liksom förr en levande kyrka med många människor både barn, unga och äldre. Under Verksamheter kan du läsa mer om den verksamhet som bedrivs idag.

Andreaskyrkan är beroende av att många människor delar på uppgiften att göra kyrkan öppen och levande. Det innebär också att dela det ekonomiska ansvaret, eftersom Andreaskyrkan varken får skatteinkomster eller statliga bidrag. Utgångspunkten för detta ansvar finns i den kristna tron. I Bibeln berättas det att Gud med glädje skapat världen och gett människan alla resurser som en gåva. Eftersom Gud är generös uppmuntras även vi att vara generösa och ge vidare vad vi själva en gång fått.

Tillsammans kan vi på olika sätt ta ansvar för Andreaskyrkans ekonomi. Det behövs och du behövs! Här kommer några konkreta exempel på hur man kan stödja Andreaskyrkan;

  • kollekt vid gudstjänstbesök
  • autogiro
  • kollektomat
  • kyrkoavgift
  • skattefri aktieutdelning
  • sätta in en gåva på Andreaskyrkans konto
  • swish

Kollekt

Vid varje gudstjänst tas en frivillig kollekt upp som går till församlingens verksamhet om inte annat anges.

Autogiro

Fler och fler av oss använder betalkort och det är inte alltid man har kontanter med sig vid gudstjänstbesöket. Periodvis kanske man besöker kyrkan väldigt sporadiskt. I dessa fall är autogiro ett bra sätt att stödja Andreaskyrkan. En valfri summa dras automatiskt från kontot varje månad, det går att pausa eller stoppa autogirot när som helst, men framför allt dras det nästan utan att man tänker på det.

Ladda ner broschyr.

Kollektomat

På kyrktorget finns en kollektomat. Där kan du med ditt bankkort lämna kollekt eller skänka pengar till följande ändamål: Musikverksamheten, Barn- och familjearbetet, Bryt ensamhetens mur, Missionskyrkans internationella arbete samt Diakonia. Använd den gärna, instruktion finns på kollektomaten.

Swish

Du kan ge en gåva via swish. Församlingens swishnummer: 123 029 44 39

Kyrkoavgift

Den som är medlem i Svenska kyrkan betalar 1% av sin årsinkomst till dem. Sedan några år tillbaka erbjuder staten oss att destinera denna avgift till en annan kyrka som vi själva väljer. Oavsett om du är medlem eller inte kan du anmäla Andreaskyrkan som förmånstagare för din kyrkoavgift - men gör det senast den 31 oktober om det ska gälla för nästkommande år.

Ladda ner broschyr.

Skattefri aktieutdelning

Från och med 2006 finns möjligheten att låta sin aktieutdelning skänkas skattefritt till ideella organisationer med allmännyttigt ändamål. Andreaskyrkan är en sådan. Behåller du utdelningen själv blir summan lägre eftersom du måste skatta för utdelningen. Skänks utdelningen till en organisation så slipper man skatten och summan blir alltså högre. För att det ska träda i kraft måste gåvan vara registrerad på bolaget innan bolagsstämman och innan utdelningen skett.

Ladda ner broschyr.

Gåva till Andreaskyrkans konto

Enskilda gåvor kan sättas in på Andreaskyrkans konto bankgiro 5052-8041.

Det finns många sätt att dela ansvaret där alla har olika uppgifter. Kanske är det din uppgift att stödja Andreaskyrkan ekonomiskt!

Tyvärr har vi inte full tillgänglighet, men det går att ta sig in i våra lokaler med rullstol och rullator med hjälp av oss i församlingen.
Det finns en ingång på markplan från gården. Denna ingång hålls öppen av kyrkvärdar vid våra samlingar. Där finns också en ringklocka som kan användas vid andra tillfällen när ingången är låst. På entréplan finns en toalett som är anpassad för dig med funktionsnedsättning. Hiss finns till plan 2.
Har du frågor eller vill veta mer, tveka inte att höra av dig till någon av oss anställda. Kontaktuppgifter hittar du under rubriken kontakt.