Mats Carlsson, föreståndare för Andreaskyrkan, har under hösten tagit initiativ till filmvisning med samtal. Detta projekt fortsätter under våren.
Vad är syftet med Tala film - Tala liv?
Syftet är att skapa en mötesplats för att se bra film som berör. Efter filmen får vi möjlighet att dela våra upplevelser i en mindre samtalsgrupp, lyssna in varandras berättelser och på det sättet få en rikare filmupplevelse.
Har du erfarenhet av liknande projekt tidigare och vad skapade det för samtal?
Vi arbetade med det här konceptet i min förra tjänst i Olivehällkyrkan, Strängnäs. Bara att få möjlighet att dela sina upplevelser, märkte vi betydde mycket för många. Samtalen speglade också hur olika vi uppfattar det vi har sett; både till innehåll, specifika scener men också skådespelarna. Vi kunde också relatera mycket av det vi sett till vårt eget liv, vilket också blev en viktig delgivning.
Hur väljer du ut filmerna till kvällarna?
Det kan se lite olika ut. Ibland kan det bli en film som tangerar kyrkoåret och det tema som vi möter där. Ibland är det filmer som berör den aktuella samhällsdebatten. Andra gånger tar filmen upp någon existentiell fråga, den kristna tron eller tangerar något dilemma.
Filmkvällen i höstas visade Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna. Vad tänker du om Bergmans filmer?
Det finns en stor bredd i Bergmans filmer. Allt ifrån ren komedi till djupa dramer. Många filmer speglar de frågor människan bär på speglat i Bergmans liv och erfarenhet. Eftersom han var prästson kommer teman som Gud, meningen, döden m.m. upp i flera filmer. Livsfrågorna och människans livsvillkor stöts och blöts utifrån olika perspektiv. Bergman berör, vare sig vi tycker om det eller inte. Det är hela tiden människan och hennes relationer som står i fokus. Relationen till sig själv, dem vi har närmast, familjen, arbetet, Gud.
Vilka tre filmer har du sett den senaste tiden som du skulle rekommendera andra att se?
Dokumentären Bergman – ett år, ett liv, den polska filmen Ida samt en film om en ung kvinna som flyr från en sekt; Martha Marcy May Marlene.
Av: Göran Gustafson