Sedan början av september arbetar Alpha Blad deltid som ungdomsledare i Andreaskyrkan.
Vem är Alpha?
– Jag är 19 år och tog studenten i juni på Södra Latin där jag studerade med inriktning på teater. Just nu går jag på en förberedande musikalutbildning på halvtid.
Varför teater och musikal?
– Därför att jag tycker det är roligt att uttrycka mig och använda sången och dansen för att skapa någonting.
När man söker på nätet står det Alpha Blad, skådespelare. Vad innebär det?
– När jag var nio år spelade jag en av rollerna i filmen Svinalängorna. Det var roligt samtidigt som filmen beskrev en annan och smärtsam värld. Det blev en viktig erfarenhet och efter det har jag känt mig uppmuntrad att fortsätta med skådespeleriet. Det känns fint att få berätta en historia. Foto: Elisabet Ravelojaona
Varför valde du Andreaskyrkan?
– Jag var medlem i en kristen grupp på Södra Latin, Credo, och en kompis till mig tyckte att jag skulle passa att jobba här och så blev det. Jag hade varit i Andreaskyrkan förut då jag hade besökt kyrkan i samband med att religionskunskapen gjorde studiebesök och kyrkan kändes öppen och bra.
Vad har du för förväntningar på arbetet som ungdomsledare?
– Att få hjälpa de unga i kyrkan och vara stöttande. Jag tycker om att prata och umgås.
Hur kan man stötta unga människor idag?
– Det är viktigt att uppmuntra unga att våga vara sig själva men också att ha mod att göra saker som ingen annan vill göra. De stora kraven som många unga upplever idag behöver man kunna prata om. Det är viktigt att veta att man har någon att prata med och inte bara behåller allt inom sig själv.
Av: Göran Gustafson
Barn och ungdomsarbetet i Andreaskyrkan är inte så omfattande, men självklart angeläget för hela församlingen. I täten för arbetet finns pastor Elisabet Ravelojaona.
Vad betyder det att du nu får Alhpa Blad som timanställd ungdomsledare vid din sida?
– Det är utmärkt att vi får en ledare som finns närmare barnen och ungdomarna i ålder, så att inte ledaransvaret förutom på mig bara vilar på föräldrarna. Det uppskattar inte minst de unga. Alpha och jag kommer ha olika roller, där jag har ett övergripande ansvar. Det ska bli roligt att ta tillvara hennes kreativa förmåga inom exempelvis dans och teater.
Andreasfreda´ vänder sig till barn i mellanstadieåldern. Hur är situationen för barn i den åldern i Stockholm?
– Om du menar generellt så är det naturligtvis väldigt olika. Vissa känner sig trygga i sin förort, men känner sig vilsna i stan. För andra är det tvärtom, man bor i stan och känner sig trygg där. Åter andra börjar tidigt att resa själv till en skola långt borta, och blir lite av globetrotters.
– Vår grupp i Andreasfreda´ idag är nog inte så spretig. Men vi vill ju att den ska växa, och då behöver vi mer resurser.
– I allt arbete med barn och unga är det oerhört viktigt att alla får bli sedda och bekräftade.
Nu börjar en helt ny satsning, där du och Andreaskyrkan kommer vara engagerade, för unga vuxna. Berätta om den.
– Det är ett samarbete mellan Universitetskyrkan, Equmenia, region Stockholm och Studieförbundet Bilda. Vi ser ett behov som vi vill möta tillsammans. Unga vill möta unga, och gärna från olika delar av stan. Vi har också lyssnat till behovet fördjupning i kristen tro, i undervisning och samtal. Samlingarna kommer hållas här i Andreaskyrkan, eftersom vi har ett bra läge.
Vad driver dig själv i arbetet med barn och unga?
– Jag får massor av energi i mötet med människor, och jag tror att jag kan lyssna till behov och möjligheter som även uttrycks mellan raderna. Sedan tycker jag att det är viktigt att involvera människor, så att man känner sig delaktig. Det gäller också för barn och unga.
Av: Magnus Stenberg