Förväntan eller förhoppning är en känsla som involverar glädje (och ibland ångest) när man tänker på
en förmodad efterlängtad bra händelse. Definitionen kommer från internetencyklopedin Wikipedia. Vad
finns det för förväntan eller förhoppningar på Andreaskyrkan? Här kommer funderingar från några
aktiva i Andreaskyrkan.
|
Ulrika Ideström, Kompisledare:
- När jag ser alla barnen leka på gemenskapslägret blir min förhoppning att dessa barn får fortsätta att träffas och leka med varandra i Andreaskyrkan under hösten.
- För min egen personliga del längtar jag efter att få bli berörd av det som är kyrkans budskap.
|
 |
 |
Nathalie Eskarous, 7 år
- Jag skulle vilja veta mer vad Jesus gjorde. Sedan hoppas jag få nya kompisar. Kanske det kan vara teater någon gång i kyrkan, det skulle vara roligt.
|
|
Ingrid Lindhe, styrelseledamot:
- Jag bryter alltid ihop inför sådana frågor, så svåra att svara på... Jag funderar ofta på hur jag kombinerar mitt eget behov att få vila i kyrkan med vår roll som kyrka att vara ett salt i världen. Balansen mellan att ta emot och att ge vidare.
- Min förhoppning är att om tio år har Andreaskyrkan en ungdomskör då alla dessa barn blir tonåringar. Vad roligt de kommer att ha! Vilken glädje för oss alla.
|
 |
 |
Arvid Herngren, 6 år:
- Att fira julafton är kul. Pyssel skulle man kunna ha oftare i kyrkan. Disko eller musik skulle också vara bra.
|
|
Conny Johansson, ordförande för Andreaskyrkan:
- Jag gillar ordet förväntningar mer än förhoppningar. Förväntningar hör ihop med vad jag vill och hur vi kan hjälpas åt att nå ett mål.
- För det första har jag förväntningar på att kollegiet, tillsammans med styrelsen, kan odla lust som ger energi åt varandra. Om vi kan bli tydligare med våra prioriteringar kan vi också välja bort sådant som stjäl vår energi och gör att vi tappar lusten.
- För det andra vill jag arbeta för att styrelsen växer som gemenskap där varje ledamot kan känna sig värdefull.
- För det tredje hoppas jag att det blir kul för yngre människor att komma till Andreaskyrkan. Om barnen trivs, kommer också föräldrarna.
|
 |
 |
Katarina Alexandersson, församlingsföreståndare
- Mina förhoppningar stavas öppenhet. Att Andreaskyrkan blir en kyrka som är öppen för nya människor, där vi har modet att bjuda med våra vänner.
- Jag tycker vi skall våga se de kontakter som vi redan har; Alla-kan-sjunga-kören, Makalösa föräldrar, Nytorgsträffen, Anonyma Alkoholister m fl. Människor som deltar i denna verksamhet kan göra Andreaskyrkan ännu större som gemenskap.
|
Göran Gustafson
