“Jag kom fram till vad jag ville arbeta med”
Ulrika Jacobsson, våren 2009 provade du på detta med fasta. Vad innebar det för dig?
- Jag hade lite för höga ambitioner från början och ville framför allt avsätta tid för bön för varje dag. Av detta blev det mer sporadiskt, men jag gav mig själv tid att reflektera. Inte minst prioriterade jag promenader. Överallt hade jag med mig en skriven bön som jag använde då och då. Resultatet blev att jag kom fram till vad jag ville arbeta med.
Vad tänker du om fastan 2010?
- Om jag gav mig själv tid vid den föregående fastan, vilket jag verkligen behövde, så vill jag den här gången ge mer tid för andra. Att ringa det där telefonsamtalet som aldrig blir av. Att prioritera de människor som jag ofta inte har tid att prata med. Helt enkelt få tid att visa omsorg.
Är fastan något du rekommenderar andra?
- Ja, verkligen. Vetskapen att andra gjorde samma sak uppmuntrade mig att bli mer tydlig i mina prioriteringar. Jag hoppas att vi blir än fler som deltar denna gång.
Göran Gustafson
"En process för bättre vanor"
Per-Anders Cleve, har du stor erfarenhet av fasta?
- Jag tror aldrig jag reflekterat över fastan överhuvudtaget (annat än i termer av fastlagsbullar) förrän vi tog upp en diskussion i styrelsen förra året. Jag upptäckte den ursprungliga tanken med fastan; att prioritera det väsentligaste i livet; relationen med Gud och mina medmänniskor.
Min erfarenhet är att det krävs en viljeinsats och ett visst mått av uthållighet för att åstadkomma en varaktig omprioritering. Det finns alltid andra saker man kan slösa tiden på!
Vad är dina erfarenheter från fastan 2009?
-Vi lovade varandra i styrelsen att under februari-mars 2009 medvetet omprioritera vår tid och ägna tid och tanke åt vårt trosliv, familj, våra medmänniskor; de viktigaste sakerna i livet. Jag upplevde att fastan var ett bra verktyg för att starta en process mot bättre vanor.Om man bestämmer för en begränsad tidsperiod kan just fastan vara en hjälp att inte "ta i för hårt" på en gång. Förhoppningsvis lämnar en sådan prioritering ett bestående intryck.
Kan du rekommendera andra att göra samma sak?
-Jag vet nu av erfarenhet att jag alltid kan finna tid för de viktigaste sakerna i livet - om jag vill. Jag satsar på fastan
2010 igen för att hitta tillbaka dit jag vill vara; i de goda vanorna med fokus på Gud och medmänniskan.
Hänger du med?
Folke Hylén
"Jag har inte tid!"
Ofta möter jag i Andreaskyrkan en längtan att få göra mer för andra människor, inte minst för de mest utsatta. Men när vi i kyrkan inbjuder till olika diakonala aktiviteter möts vi av orden: "Jag skulle gärna hjälpa till, men har inte tid!"
Längtan efter mer tid präglar vår samtid. Tid för sig själv, för våra medmänniskor, för vår tro. Den mycket gamla traditionen att fasta kanske kan vara just den hjälp vi behöver. Kanske inte främst i form av att avstå från mat, utan mer att avstå från de saker som hela tiden tenderar att stjäla vår tid.
Jag har en god vän som under fastans sex veckor brukade avstå från att titta på TV, och i stället ringde upp de vänner som han hade förlorat kontakten med. Själv har jag prövat på att avstå från all nyhetsrapportering i TV, radio och tidningar, och det gav mig en insikt om hur mycket tid jag dagligen ger detta.
Styrelse och kollegium i Andreaskyrkan vill inbjuda dig till att delta i fastan 2010:
- Välj ut något valfritt som du vill avstå från och som du vet stjäl tid i din vardag. Var sedan uthållig!
- Använd tiden till en kort andakt och läsning utifrån en liten andaktsbok som vi särskilt skapat för fastan 2010 och kan hämtas i kyrkan.
- Använd tiden till ett utåtriktat engagemang vid minst ett tillfälle under fastan, t ex Bryt Ensamhetens Mur, Manifestation mot Trafficking 20 mars, Hjärtslaget varje fredagkväll på Medborgarplatsen. För mer information, kontakta diakon Benita Hjalmarsson.
Från askonsdagen 17 februari till skärtorsdagen 1 april blir det regelbundna morgonandakter samt gudstjänster i Andreaskyrkan med denna inriktning: omprioritering, andlig fördjupning och diakonalt engagemang.
Välkommen med!
Göran Gustafson