Andreaskyrkan är Equmeniakyrkans näst äldsta kyrka i Stockholm. Byggnaden är från 1877 och har liksom platsen den ligger på en lång och händelserik historia. Mycket har hänt under årens lopp såväl vad gäller byggnadens namn, interiör och exteriör, som församlingens struktur, verksamhet och andliga liv. Här kan du i korta drag läsa om platsens, byggnadens och församlingens historia.

 

Kvarteret Pelarbackens historia, år 1200-1400

Platsen där Andreaskyrkan är belägen, Kvarteret Pelarbacken på Katarinaberget, har i sig sin egen förhistoria. Under 1200-talet, och en bit in på 1300-talet, låg här en avrättningsplats. Det var efter att en oskyldig fånge hade avrättats här år 1306 som ett enkelt altare med kors restes på platsen. Detta ersattes under 1400-talet av ett kapell som gavs namnet "Helga kors kapell".

 

En kyrka börjar byggas, år 1875

Skiss av AndreaskyrkanNär Andreaskyrkan började byggas 1875 var behovet av en frikyrka stort i Stockholm. Den väckelsevåg som gick fram över vårt land under senare delen av 1800-talet berörde också Stockholm. Mycket folk samlades för att lyssna till evangelium och ta del i gudstjänster. På just den plats där Andreaskyrkan nu ligger fanns tidigare en krog med en uteservering. När kyrkan väl hade köpt marken kom uteserveringen istället att användas till friluftsgudstjänster de första åren tills kyrkobyggnaden stod klar. Det sägs att det vid ett tillfälle hade det samlats så mycket folk att predikanten fick klättra upp i ett träd för att hålla sin predikan.

Byggandet pågick i två år med C E Hallström som byggmästare. Arkitekterna bakom kyrkbygget var Axel och Hjalmar Kumlien. När kyrkan stod klar 1877 fick väckelsefolket äntligen sin mötesplats - en mötesplats som kunde samla omkring 1200 personer.

 

Kyrkan invigs, år 1877

Den 14 oktober 1877 invigdes Andreaskyrkan, dåvarande "Nya Missionshuset". Det var först år 1917 som kyrkan fick sitt nuvarande namn - Andreaskyrkan. Dessförinnan hette den förutom "Nya Missionshuset", "Lutherska Missionshuset", "Bönehuset på Söder" och "Södra Missionshuset".

Efter kyrkans invigning samlades man till gudstjänst och söndagsskola varje söndag. Första året skrevs 300 barn in i söndagsskoleverksamheten, och dessa hade 26 söndagsskollärare. Drygt 10 år senare hade antalet söndagsskoledeltagare ökat till 1050, och lärarantalet till 82. Bland de predikanter man ofta kunde höra i Andreaskyrkan var bland andra P. P. Waldenström, Svenska Missionsförbundets grundare.

 

Församlingen ansluter sig till SMF, år 1879

J. F. GrufmanTvå år efter invigningen, år 1879, anslöt sig Andreaskyrkan till Svenska Missionsförbundet (SMF). Andreaskyrkan blev därmed SMF´s första, och därmed äldsta kyrka i Stockholm. Året därpå anställdes kyrkans första organist, och en sångkör bildades. Först tolv år efter invigningen heltidsanställde kyrkan sin förste pastor och församlingsföreståndare. Hans namn var J. F. Grufman.

I slutet av 1800-talet förlades SMF´s Missionskola för utbildning av pastorer och missionärer till Andreaskyrkans gårdshus. Missionskolan kom under sina 18 år i Andreaskyrkans lokaler att få en mycket nära relation till församlingen, bland annat på grund av att Andreaskyrkans förste och dåvarande pastor också var lärare på skolan. År 1908 flyttades Missionskolan till Lidingö.

 

I början på 1900-talet...

var församlingsmedlemsantalet uppe i 1010 medlemmar, det högsta antalet medlemmar Andreaskyrkan någonsin haft. Under samma period anställdes Axel Södersten som organist i församlingen och dirigent för kören. Han kom så att förbli under många år. Södersten som också var kompositör och textförfattare kom att betyda mycket för sång och musiklivet i både Andreaskyrkan och Svenska Missionsförbundet.

Missionerande och socialt utåtriktad verksamhet har alltid varit en viktig del av församlingens verksamhet. Tidigt hade organiserade grupper inom församlingen till uppgift att besöka det stora antalet krogar som då fanns utefter Götgatan. Andra bedrev verksamhet bland prostituerade, tog kontakt med sjömännen i Söderområdets hamnar, eller besökte sjuka och ensamma människor på sjukhus och vårdhem.

Församlingens ungdomsförening kom också att ta en aktiv del i folkbildnings- arbetet genom föredrag och studiecirklar i olika ämnen. En tid hade de ett stort bibliotek i kyrkans lokaler. Församlingen hade då också en juniorförening; föreningen "Friska viljor". "Friska viljor" var en ungdomsrörelse som bildades år 1919 och som kom att betyda mycket för församlingslivet långt in på 1950- och 60-talen.

 

En genomgripande renovering utförs, år 1924

År 1924 genomfördes en genomgripande renovering av kyrkan. Det blev då en ny färgsättning av kyrkans interiör, och konstnären Gunnar Torhamn målade den fond som numer återfinns i kyrkans andaktsrum.

Andreaskyrkan hade en omfattande söndagsskoleverksamhet. Med tiden växte också ett behov av en kompletterande verksamhet för barn i den övre söndagskolåldern fram. Därför startades år 1933 en verksamhet för pojkar som fick namnet "Andreaspojkarna", och sedan en verksamhet för flickor som fick namnet "Andreasflickorna". Dessa verksamheter utvecklades så småningom till det vi idag kallar SMU-scout.

 

Sommarverksamhet på Klubbensborg inleds, år 1938

År 1938 påbörjade Andreaskyrkan en sommarverksamhet på Klubbensborg i Mälarhöjden. Denna pågick under många årtionden. Idag är inte aktiviteterna lika många, men varje söndageftermiddag under sommeren hålls musikprogram på Klubbensborg. Andreaskyrkan ansvarar för några av dessa program.

 

Andreashemmet startas, år 1955

Andreashemmet var ett ålderdomshem som startades av Andreaskyrkan 1955. Hemmet såldes i slutet av 1990-talet då det var dags för en genomgripande renovering som församlingen inte skulle kunna klara av.

 

Församlingen firar 100-årsjubileum, år 1977

kyrksalenÅr 1971 dags för en ny renovering av kyrkan och en viss modernisering av Andreaskyrkans interiör. De gamla kyrkbänkarna byttes ut mot stolar, och en estrad ordnades i fonden av kyrkan. En ny talarstol placerades närmare gudstjänstbesökarna, och bakre delen av kyrksalen skärmades av till ett kyrktorg. Sommaren 1976 var det fasadens tur att få ett ansiktslyft genom renovering och ommålning. Kyrkan rustades upp inför det stora 100 års jubileumet som firades 1977.

I slutet av 70-talet fick Andreaskyrkan, liksom hela Södermalm, känna av en strukturförändring. Många unga familjer lämnade storstaden och flyttade ut i förorterna. Detta gjorde att medelåldern hos Andreaskyrkans medlemmar höjdes drastiskt eftersom många av dem som var kvar i församlingen, var pensionärer. Många pensionärsverksamheter, som till exempel "Syföreningen" och "Måndagsträffen" växte då fram. även "öppet Hus", en social verksamhet för samhällets utslagna, tillkom då.

Under 1970-talet kom Andreaskyrkan att k-märkas, d.v.s. klassas som kulturhistoriskt värdefull av stadsplanekontoret.

 

"Kören" firar 100-årsjubileum, år 1980

År 1980 var det dags för nästa 100-årsjubileum. Den här gången var det Andreaskyrkans kör som var jubilar, vilket firades med stor musikfest. Förutom "kören" fanns under många år även musikföreningen, som senare fick namnet "Andreassångarna".

 

En omfattande ombyggnad påbörjas, år 1986

Eftersom församlingen under 1970- och 1980-talen minskat i medlemsantal hade även behovet av en stor kyrkosal minskat. Idéen om att låta utföra en stor ombyggnad, började så smått gro. Tanken var att kyrkogolvet skulle lyftas upp till läktarnivå och att undervåningen skulle inredas med andaktsrum, församlingssal, kök, kyrktorg, grupprum, expeditioner m.m. Ritningar sattes upp och förslaget penetrerades och diskuterades på diverse sätt. Våren 1986 hölls sedan det historiska församlingsmötet då den omfattande ombyggnaden och renoveringen med majoritet röstades igenom. Under ombyggnaden hölls gudstjänsterna och all övrig verksamhet i gårdshuset, som då tillhörde Andreaskyrkan.

"Nya kyrkan" invigs och 110-årsjubileum firas, år 1987
I september 1987 var renoveringsarbetet klart och det blev ett firande i dubbel bemärkelse. Både invigning av den "nya kyrkan" och 110-årsjubileum. Arkitekt, respektive projektledare för ombyggnaden var Bo Sahlin och Gunnar Emtén.

 

1990-talet medförde...

Kyrkans entré idagen ökad tillströmning av framförallt yngre människor till Andreaskyrkan. En bidragande faktor var ungdomsverksamheten "Café Andreas". En annan drivande kraft var den då nybildade ungdomskören "Söderblandning". "Söderblandning" hade några aktiva och intensiva år som förutom körsång i vår egen kyrka innebar bl.a. ett antal körresor, en musikal vid namn "Livet en sommar", samt ett par inspelningar i studio (medverkan på Cd-skivorna Körgospel -92 och Körgospel -93, samt en egen kassett).

Under 90-talets senare del slogs sedan "Söderblandning" ihop med "kören", och bildade en ny kör - nämligen Con Spirito.

 

Andreaskyrkan idag...

Andreaskyrkan är idag liksom förr en levande kyrka med många människor både barn, unga och äldre. Under Verksamheter kan du läsa mer om den verksamhet som bedrivs idag.