Erik Franzon, ordförande i AndreaskyrkanUnder många år har vi mötts av budskapet "Håll drömmen vid liv" från reklampelare och etermedia. Drömmen om en vinst på Lotto skall motivera oss att gå till Pressbyrån och spela bort några kronor. Men trots sitt tvivelaktiga syfte har avsändaren rätt i sitt påstående. Vi människor måste hålla våra drömmar vid liv, längta efter något annat än den vardagslunk vi lever i - annars tappar vi lusten att leva.

Hela vår tillvaro är fylld av bilder av framtiden. En del framtidsbilder är attraktiva, de drar oss mot framtiden och ger oss hopp och tillförsikt. Andra bilder är hotfulla och skrämmande, framtidssituationer vi gör allt för att undvika. En människa som inte förmår måla upp en positiv bild - vision - av sin egen framtid slutar att leva. Både bokstavligt och bildligt. Hon finner inga skäl för att gå upp på morgonen, för att gå utanför lägenheten. Hon fylls av missmod och hopplöshet. Samma sak gäller för en grupp människor som lever tillsammans. En familj, en förening - eller en församling. Utan drömmar dör gemenskapen.

De bilder av framtiden som vi ser framför oss avgör också vilka beslut vi fattar. Intuitivt målar vi upp olika alternativa framtidsbilder när vi står inför en beslutssituation. Vi ser oss själva i en tänkt framtid. Ska jag ta på mig den gröna eller röda tröjan idag? Ska jag dricka kaffe eller te? Ska jag gå till kyrkan i dag eller ska jag ligga kvar i sängen?

För att orientera oss genom livet behöver vi medvetandegöra våra drömmar - så att vi sedan fattar rätt beslut! Därför behöver också vi i Andreaskyrkan reflektera över vår gemensamma framtid. Du, jag och andra som vill att kyrkan ska vara en del av vårt liv. De förhoppningar och drömmar vi bär på när vi går till gudstjänster, kvinnofrukostar, körövningar eller öppet hussamlingar måste vi dela med oss av till varandra. Drömmar om ett Södermalm fyllt av Kristi kärlek. Om en levande församlingsgemenskap. Om ett innerligt liv tillsammans med Gud. Om en upprättelse som människa. Eller vad det nu är vi hoppas på.

Andreaskyrkan - det är du och jag. Våra visioner och förhoppningar skapar morgondagens Andreaskyrka. Visionerna i vår församling kan aldrig vara någon annans än våra egna. Och vi måste ständigt återerövra våra drömmar och visioner. Det är ingen enångsföreteelse - det är en ständig resa genom livet.

Erik Franzon
¼ av "Visionsgruppen"