Klockan är strax efter tio på kvällen när jag susar över Vårbybron på väg hem från styrelsemötet. Jag åkte direkt till kyrkan från jobbet med endast ett snabbt depåstopp på Statoil i Kungens kurva där två grillade med bröd inhandlades. Dagen började långt innan barnen vaknat och nu känner jag mig trött och sliten.
När jag kommer hem hinner jag och Maria dricka en kopp te innan det är dags att jaga sig i säng för att orka med nästa dag. Imorgon när klockan ringer kommer de andra i familjen sova ytterliggare någon timme och jag inser plötsligt att priset för mitt engagemang i styrelsen är att jag inte kommer träffa mina barn vakna på två dygn. Varför är jag egentligen med i styrelsen frågar jag mig när jag slår på blinkersen för att svänga av på Albyavfarten?
Ett citat av Dalai Lama poppar upp i mitt huvud. Han sade att alla konflikter i världen handlar om konflikten mellan kortsiktigt och långsiktigt. Nog stämmer det för många av styrelsens frågor. Denna kväll har vi debatterat församlingens ekonomi. Församlingen gör ett underskott; vi gör helt enkelt av med mer pengar än vi får in. Samtidigt har vi ganska mycket sparade pengar. Skall vi ta av dessa besparingar för att driva den verksamhet vi har idag eller skall vi minska på verksamheten för att få ekonomin i balans. En konflikt mellan kortsiktigt och långsiktigt.
Vi har också diskuterat om vi skall installera ett automatiskt brandalarm i kyrkan. Å ena sidan har ju kyrkan ännu inte brunnit ned på de mer än 100 år den stått här så varför kasta pengar på det? Å andra sidan är det svårt att installera brandlarmet när kyrkan väl fattat eld. Skall vi tänka kortsiktigt eller långsiktigt?
Kanske är till och med vårt uppdrag som kyrka idag en konflikt mellan kort- och långsiktigt. Samtidigt som Gud uppmanar oss att inte oroa oss för morgondagen kräver en aktiv evangelisering långsiktig planering. Han hade nog ganska rätt den där Dalai Lama tänker jag när jag börjar närma mig Tumba.
I mitt jobb på Scania är det snabba beslut, rationellt tänkande och marknadsmässighet som råder. Jag trivs verkligen på mitt jobb, jag har trevliga arbetskamrater och utmanande arbetsuppgifter, men trots allt handlar det vi gör om att tjäna så mycket pengar som möjligt till våra aktieägare. Och det är inget fel i det men det som kan oroa mig är att jag påverkas av att finnas i denna miljö. Jag tar intryck och tar med mig lite av det sättet att tänka in i andra delar av mitt liv. Det är lätt att förledas att tro att logik och ekonomisk kalkyl utgör basen för goda beslut i alla samanhang. Det är därför som styrelsen och församlingen är så viktig för mig, tänker jag när jag svänger upp på uppfarten framför huset. Styrelsen är liksom en motvikt till de influenser jag får på jobbet.
Både jag och min familj betalar ett pris på kort sikt, men tjänar i det långa loppet. Det viktiga är inte det sätt som jag påverkar styrelsens arbete utan hur den påverkar mig.
Magnus Mackaldener,
ledamot i styrelsen