En gudstjänst i Andreaskyrkan följer ofta en ordning som ser ganska likadan ut. Sånger, textläsning, kollekt, predikan och bön följer efter varandra enligt en vedertagen ordning. Men varför? Vad har de olika delarna för syfte och hur får man en harmonisk helhet? Andreaskyrkans ungdomspastor Göran Gustafson hjälper oss att reda ut tankarna bakom gudstjänstens ordning och utformning.

ljusVarför ser gudstjänstordningen i Andreaskyrkan ut som den gör?
- Huvuddragen bygger på en tradition som vi delar med kyrkor i hela världen och den vill hjälpa oss att uttrycka det kristna budskapet. Gudstjänstordningen innehåller fyra delar (se rutan här intill) och grundstrukturen är nästan alltid densamma men det kan finnas variationer inom de olika bitarna.

Finns det inte en risk för att bli förutsägbar?
- Nej, förutsättningen för vi ska kunna tänka fritt är att vi har en trygghet i grunden som vi kan luta oss tillbaka mot. Det finns en mening med att de olika bitarna kommer i en förutbestämd följd. En del undrar till exempel varför vi inte ändrar i ordningen och börjar med hälsningen till gudstjänstdeltagarna istället men folk kommer ofta sent och är lite splittrade i början. Det är bättre att hälsningen får komma lite senare när gudstjänsten fått lite fart.

Min erfarenhet är att det här är ett arbetssätt som fungerar för att skapa rytm och koncentration. Jag tror också det är viktigt med upprepning och att man känner igen sig. För mig är tron en livslång process och genom upprepningen kan tron växa.

Behöver gudstjänsten förändras för att möta tidens nya behov?
- Ja, till viss del. Idag är deltagarna mer individualistiska än tidigare och man skapar sin egen gudstjänst. Därför försöker vi ge större utrymme åt mötesdeltagarna att uttrycka sig på ett personligt sätt Ett exempel är att vi under bönen ger flera olika valmöjligheter. Du kan tända ett ljus i ljusträdet, skriva en lapp eller be tyst för dig själv. Ibland har vi också ett målarbord där du kan måla din bön.

Jag tycker det är bra om deltagarna är mer aktiva och inte bara konsumerar det som kommer framifrån predikstolen. Medvetet använder vi begreppet gudstjänstdeltagare och inte det mer passiva gudstjänstbesökare eller publik.

Hur får ni tankar och idéer till innehållet i en gudstjänst?
- Det är ofta i samtal med andra som olika teman föds. Ett exempel är vårens gudstjänst om glädje. Genom att lyssna på andras funderingar kan vi känna in vilka teman som är viktigt att ta upp. Samtalen ger oss angelägna ämnen sedan är det en process att planera en gudstjänst som fungerar i sin helhet. Det är ett givande och tagande inom gruppen som ansvarar för gudstjänsten.

Är predikan viktigare än sången?
- Nej, jag jag tror att varje deltagare har sin egen upplevelse av gudstjänsten och de blir berörda av olika saker. Det kan vara sången, predikan, bönen eller tystnaden som kan bli ett Guds tilltal för just dig. Predikan är inte viktigare än någon annan del i gudstjänsten.

Hur kan gudstjänsten utvecklas?
- Vi vill ha en dialog mellan oss som gör gudstjänsterna och gudstjänstdeltagarna för att få nya tankar och idéer. Både positiv- och negativ respons är viktig för att vi ska kunna utvecklas. Men ibland möter vi kritik mot grundstrukturen eller sättet som vi predikar på och då är det viktigt att veta att vi är en del av en liberal öppen tradition som är betydelsefull för Andreaskyrkans identitet.

Inom Missionsförbundet finns en grundsyn som bygger på individens ansvar och frihet. Vi talar inte om vad gudstjänstdeltagarna ska tro och den inställningen kan vi inte gå ifrån utan att bryta mot vår tradition.

Är det något som du saknar i gudstjänsten som den ser ut idag?
- Jag önskar att lovsången skulle kunna bli mer rytmisk och uttrycka mer glädje än den gör idag. Utan att det för den skull blir enbart traditionella lovsångskörer. Det skulle också vara roligt att få med fler i arbetet som gudstjänstledare, säger Göran Gustafson.

Samuel Karlsson

 

Gudstjänstens fyra delar

1. Inför Gud
I första delen av gudstjänsten riktas fokus på Gud. Ingångspsalm, bibelord, bön med syndabekännelse och lovsången har som avsikt att hjälpa oss till detta.

2. Gemenskap i Gud
Den andra delen betonar gemenskapen, att vi trots våra olikheter hör ihop. Välkomsthälsning, barnens ljus, gemenskapsång, pålysningar och dylikt är exempel på detta.

3. Guds tilltal och vårt gensvar
Vi kan uppleva att Gud talar till oss på olika sätt; genom predikan, bibeltexter, sångerna eller kyrkorummets symboler. Genom sångerna, i tyst eller gemensam bön eller genom att tända ett ljus i ljusträdet kan vi uttrycka vårt gensvar. Likaså är kollekten ett uttryck för gensvar men också ansvar.

4. Sändning: Med Gud i världen
Slutpsalm, välsignelsen men också förbönen vill påminna oss om Guds närvaro även när gudstjänsten är slut.